Upplysningen författare voltaire
Voltaire, eller som han riktiga namn var Francois-Marie Arouet, föddes i Paris. Han var bland annat författare och upplysningsfilosof. Voltaire var en framträdande kämpe för de idéer som kom till uttryck vid franska revolutionen Voltaire kämpade hela sitt liv för frihet och jämlikhet bland männiksor i samhällen. Målningen "Experiment med fågel i luftpump" är ett typexempel på upplysningens grundtanke, att allt skulle undersökas.
Upplysningen förändrade vår syn på världen
En del forskare anser att upplysningen startade år Det året utgav den engelske vetenskapsmannen Isaac Newton sin bok Principia , ett av alla tiders viktigaste vetenskapliga verk. Nya upptäckter under och talen hade redan raserat kyrkans världsbild för gott. Vetenskapsmän som Copernicus , Kepler och Galilei hade bevisat att kyrkan hade fel. Jorden är inte solsystemets orörliga centrum. Jorden cirkulerar runt solen och månen cirkulerar i sin tur runt jorden.
Galilei och andra vetenskapsmän hade alltså visat hur himlakropparna rör sig. Newton förklarade varför de rör sig. Han kunde visa att gravitationen är den kraft som driver solsystemet. Gravitationen får planeterna att gå runt i sina banor runt solen och månen i sin bana runt jorden. Författare och filosofer började även ifrågasätta med vilken rätt de styrande styrde. Hittills hade kyrkan, adeln och kungamakten hängt samman.
Kyrkan hade förklarat att kungar och drottningar styrde med Guds nåde. Att göra uppror mot kungamakten var därför att göra uppror mot Gud. Som tack hade kungamakten i sin tur försvarat kyrkan. Upplysningstidens filosofer frågade sig om detta verkligen var rimligt. De ansåg att enväldet med starka furstar var föråldrat. Fransmannen Montesquieu skrev att makten måste delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.
Montesquieu kunde i och för sig tänka sig att en kung eller drottning skötte det verkställande, men härskaren måste dela med sig av makten, alltså inte längre vara enväldig och bestämma allt själv. Det måste finnas makter som kontrollerade och balanserade varandra. Montesquieus maktdelningsprincip har påverkat grundlagar och statsskick över hela västvärlden.
Upplysning och lidande – Voltaire och Rousseau
Jean Jacques Rousseau gick ett steg längre. Han tyckte inte att det behövdes vare sig kung eller adel. Medborgarna skulle leva i en republik, utan kungar eller kejsare, där flertalets vilja skulle styra. Upplysningens bärande tanke var en stark tro på människans förnuft — att människor kunde tänka själva. Det betydde i sin tur att man inte bara skulle tro blint på vad makthavarna sa.
Inte heller behövde man tro på vad kyrkorna lärde ut eller vad prästerna predikade. Men de flesta ville inte avskaffa Gud. Fransmannen Voltaire ansåg att det nog kunde finnas en makt som var större än människan. Om Gud inte finns, skrev han, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom. Däremot hade Voltaire inget till övers för präster, gudstjänster eller Bibelns versioner av människans uppkomst och historia. Flera härskare tog intryck av upplysningstidens idéer.
Preussens kung Fredrik den store avskaffade tortyr och censur. Österrikes kejsare arbetade för religiös tolerans. Men ingen härskare var villig att avskaffa enväldet. Reformerna fick inte gå så långt att de hotade härskarens grepp om makten. Upplysningstidens idéer kom att spela stor roll för två stora revolutioner i slutet av talet, först den amerikanska och sedan den franska. Klicka på bilden för att se bildspelet om Upplysningen!
Fler historiska bildspel finns på lärarwebben till SOL Läs mer på www. Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under talet. Låt dig inte luras av talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under talet. Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen.