Vad är barnet ifall du är morbror
En likande fråga som Chaterines ovan. jag är mormors bror eller mammas morbror. När jag inte behöver vara precis kan jag använda onkel, som en äldre släkting.
(På isländska använder man frænka på samma sätt om äldre släktingar utan att precisera.). Den svenska arvsrätten reglerar hur den egendom en avliden person lämnar efter sig ska fördelas. Utgångspunkten är att det är den avlidnes närmast anhöriga som har rätt till arv. I de fall den avlidne inte har några bröstarvingar kan vederbörande dock helt fritt bestämma hur kvarlåtenskapen fördelas genom upprättande av testamente.
I det följande redogörs översiktligt för det svenska arvsrättsliga systemet och vad som gäller för olika kategorier av anhöriga. Arvsrätt är ett samlingsbegrepp för de lagar och regler som styr hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas. De flesta bestämmelser på arvsrättens område återfinns i ärvdabalken. Den avlidnes släktingar är uppdelade i tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar bröstarvingar, det vill säga arvingar i rakt nedåtstigande led.
Bröstarvingar är i första hand barn till den avlidne. Om den avlidnes barn inte lever övertar barnbarnen, om sådana finns, förälderns arvsrätt. Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen är det personer i den andra arvsklassen som ärver. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar. Om en eller båda föräldrarna är döda ärver istället förälderns barn det vill säga den avlidnes syskon.
Om även syskonen avlidit ärver syskonbarnen. Den tredje och sista arvsklassen, som aktualiseras om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen, består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Om en eller flera av dessa är döda går arvet istället till mor- och farföräldrarnas barn, det vill säga den avlidne personens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Om den avlidne personen inte har släktingar som omfattas av någon av arvsklasserna, och heller inte upprättat ett testamente, tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.
Denna fond, som står under statlig förvaltning, använder sedan tillgångarna för allmännyttiga ändamål, med fokus på barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre. Hur påverkar ett testamente? Genom upprättande av ett testamente kan den legala arvsordningen rubbas. Personer som inte har bröstarvingar kan bestämma helt fritt hur deras tillgångar ska fördelas. Med andra ord kan en person, som inte har bröstarvingar, exempelvis besluta att all egendom som vederbörande äger ska gå till en välgörenhetsorganisation.
En förutsättning för det är, förstås, att de formkrav som finns avseende testamenten är uppfyllda. Personer som har bröstarvingar är begränsade i hur stor andel av sina tillgångar som de, med bindande verkan, kan testamentera bort. Detta gås igenom under nästkommande rubrik. Bröstarvingar har en priviligierad ställning såtillvida att de enligt svensk lagstiftning inte kan göras arvlösa.
Laglotten är hälften av det arv som bröstarvingen hade erhållit om det inte funnits något testamente. Om den avlidne inte upprättat ett testamente ska samtliga tillgångar tillfalla bröstarvingarna, vilket innebär att laglotten utgör hälften av dödsboets behållning.
Släktskapsrelation
Nedan följer ett enkelt exempel som illustrerar detta. Anders har avlidit och efterlämnat två barn, Beatrice och Carl. Det samlade värdet av tillgångarna i dödsboet uppgår till kr. Anders efterlämnade ett testamente där det framgår att hela arvet ska gå till en välgörenhetsorganisation. Beatrice och Carl protesterar mot detta och begär att få ut sina laglotter. Vid arvskiftet efter Anders tillfaller 50 kr välgörenhetsorganisationen.
Beatrice och Carl får 25 kr vardera. Det är viktigt att vara medveten om att ett testamente inte automatiskt är ogiltigt för att det inkräktar på laglotten. Tvärtom måste bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att deras rätt till laglott inte ska gå förlorad. Detta ska ske inom sex månader från att bröstarvingarna blev delgivna testamentet i exemplet ovan är det välgörenhetsorganisationen som är ansvarig för att delgivning sker.
Vem ärver morbror?
Barn som är gemensamma i ett äktenskap har arvsrätt först när båda föräldrarna avlidit. Om det finns en efterlevande make, och den avlidne inte upprättat ett testamente som rubbar den legala arvsordningen, är det således hen som ärver all egendom. Särkullbarn, det vill säga barn utanför äktenskapet, har samma rätt till arv som gemensamma barn. En central praktisk skillnad är dock att ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter att föräldern avlidit.
Med andra ord behöver inte särkullbarnet vänta på arvet till dess att den efterlevande maken också avlidit. Särkullbarn kan dock, på frivillig basis, avstå från arv till förmån för den efterlevande maken.