Skl strategi för hälda
Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter; skola, socialtjänst, vård och omsorg, hälso- och sjukvård ska styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemen-samma mål, oavsett verksamhet. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox.
Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare. Strategin innehåller mål, åtgärdsområden och utgångspunkter för arbetet. Den lyfter också fram de målgrupper som behöver prioriteras och de aktörer som behöver bidra i arbetet för att nå målen. Folkhälsomyndigheten fick under hösten uppdraget att ta fram en nationell strategi för SRHR.
I december presenterade vi strategin för regeringen.
Ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Målgrupperna för strategin är myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer vars arbete är av betydelse för SRHR i Sverige. SRHR-strategin heter "Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter SRHR — En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen" och finns att läsa längre ned på sidan. Här hittar du material som kan användas för att sprida information om SRHR-strategin:.
Informationsmaterial till SRHR-strategin. En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen är det övergripande målet i strategin. Målet är nedbrutet i fyra visionära och långsiktiga delmål. Samtliga fyra delmål behöver uppfyllas för att nå strategins övergripande mål. Alla är fria att avgöra om, när och hur de vill vara sexuellt aktiva, välja sina sexpartner i jämlikhet och samtycke, ha njutbara sexuella upplevelser, utan risk för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter.
Alla har rätt till en god reproduktiv hälsa och kan välja om, när, hur många och på vilket sätt de önskar få barn. Alla har också rätt till en trygg och säker vård vid graviditet, förlossning och abort. Alla respekteras och stärks i sin egenmakt, sin kroppsliga integritet och sitt privatliv samt sin sexuella identitet och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering. Alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt våld och förtryck.
Alla har rätt att fritt välja om de vill ha en relation eller leva tillsammans med någon i jämlikhet, och i så fall när och med vem eller vilka. Alla har också rätt att fritt välja om, när och med vem de vill gifta sig, och om och i så fall när de vill skilja sig. För att nå strategins fyra delmål behöver ett antal åtgärder genomföras. Åtgärderna är grupperade i sju delvis överlappande åtgärdsområden:.
SRHR-strategin utgår från tre perspektiv:. För att nå strategins mål behöver dessa perspektiv utgöra grunden för allt SRHR-arbete. Rättighetsperspektivet inskärper principen om att alla människor har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Denna princip har sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Ett rättighetsperspektiv innebär att människor betraktas som aktivt deltagande rättighetsbärare, och inte som passiva mottagare av hjälp.
Statliga myndigheter är pliktbärare, med ansvar för att förverkliga människors rättigheter. En förutsättning för människors deltagande är rätten till information och insyn i myndigheternas beslutsprocesser. Grundläggande i rättighetsperspektivet är också ett erkännande av att socialt utanförskap och ojämlika maktförhållanden i samhället underminerar människors möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter.
Därför inbegriper rättighetsperspektivet ett särskilt fokus på marginaliserade och diskriminerade grupper. Att införliva ett livsloppsperspektiv i arbetet innebär ett tydliggörande av att SRHR är ett område som spänner över hela livet. De sexuella och reproduktiva behoven kan variera under livets gång, och därför behövs olika typer av insatser under olika faser.
Strategi för digital utveckling – SKR
Livsloppsperspektivet möjliggör också en förståelse för att den sexuella och reproduktiva hälsan är sammanlänkad med en mängd faktorer och processer som pågår under olika faser i livet. En individs hälsa påverkas av såväl hens nuvarande sociala position, som av de positioner hen har haft tidigare. Livsloppsperspektivet är därmed ett holistiskt synsätt som belyser att SRHR-insatser under en viss livsfas kan få effekter på den framtida hälsan, och på hälsobehov under kommande faser.
Människor har olika förutsättningar för sexuell och reproduktiv hälsa. Därför är det viktigt att det nationella SRHR-arbetet organiserar insatser med hänsyn till varje individs behov. Förutsättningarna för hälsa formas av en lång rad faktorer som kan delas in i strukturella, individuella och biologiska faktorer. Strukturella faktorer kan avse en ekonomisk och politisk samhällsstruktur som sätter ramarna för exempelvis människors inkomst, bostad, utbildning och arbetsförhållanden, vilket påverkar hälsan väsentligt.
Strukturella faktorer kan också handla om normer, det vill säga förväntningar, föreställningar och underförstådda regler kring exempelvis personer med ett visst kön eller en viss sexuell identitet eller ålder. Normer kan begränsa den enskildes möjligheter att nå en god hälsa. De individuella och biologiska faktorerna kan ha betydelse för hälsan genom att till exempel påverka människors självkänsla, förmåga att tillägna sig kunskap och sårbarhet för sjukdom.
Strukturella, individuella och biologiska faktorer samspelar och kan förstärka varandra.
De utgör tillsammans förutsättningarna för individers sexuella och reproduktiva hälsa.