Världens bästa hasch
Cannabis är den vanligaste narkotikasorten i både Sverige och övriga världen. Det är ett samlingsnamn för olika beredningar från hampväxten Cannabis sativa. Växten innehåller det aktiva ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som ger upphov till ruset genom att det binder till receptorer i hjärnan. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox.
Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare. Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp. Det förebyggande arbetet är framförallt inriktat på att barn och unga inte ska börja använda cannabis.
haschbutik-sverige.com
Men det handlar också om att minska användningen och dess negativa konsekvenser generellt. Denna text är en övergripande beskrivning av kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i Sverige och riktar sig till alla som har ett intresse för området och utgår från rapporten:. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Cannabis är samlingsnamnet för hasch, marijuana, hascholja och andra varianter som kommer från växten hampa.
Det vanligaste är att cannabis röks, ibland utblandat med tobak, men det går även att äta, dricka och inhalera cannabis. Cannabis är narkotikaklassat och är den vanligaste illegala drogen i Sverige och världen. Cannabis innehåller en mängd så kallade cannabinoider, ämnen som binder till cannabinoidreceptorer, varav de två primära cannabinoiderna är THC och CBD. THC har psykoaktiva effekter och är det ämne som ger ett rus.
De flesta som använder cannabis gör det under en kort tid och utvecklar inte ett beroende eller ett problematiskt bruk. Men samtidigt kan cannabisanvändning ge allvarliga problem som påverkar hälsan, det sociala livet och det allmänna välbefinnandet. Ett omfattande cannabisbruk i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga risker för hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder. Ungefär 10 procent av de som använt cannabis någon gång utvecklar ett beroende, liksom upp till 50 procent av dem som använder cannabis dagligen.
Dessa skattningar bygger dock på data från talet och andelen som utvecklar beroende kan vara högre idag, bland annat på grund av allt starkare cannabis. Effekterna kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Kortsiktiga effekter uppkommer omedelbart under och efter cannabisanvändning, även efter enstaka tillfällen. Negativa effekter av ett långvarigt bruk kan uppkomma vid dagligt bruk eller nästan dagligen under en längre tidsperiod: månader, år eller decennier.
Det finns kopplingar mellan regelbunden cannabisanvändning som påbörjats i tidig ålder och lägre utbildningsnivå, arbetslöshet, problematisk skolfrånvaro, lägre inkomst samt bruk av andra substanser. Det går dock inte att konstatera något orsakssamband mellan cannabisbruk och dessa sociala effekter eller avgöra i vilken riktning sambanden går. Användningen av cannabis ligger lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.
Den har legat relativt stabilt under de senaste 10 åren. I gruppen unga och unga vuxna 16—34 år uppgav cirka 8 procent av männen och 5 procent av kvinnorna att de använt cannabis minst en gång under Personer som använder cannabis anger i högre grad att de också oftare använder andra substanser. Enkäter där människor själva får uppge om och hur de använder narkotika är den vanligaste metoden för att ta reda på hur många som använder cannabis och annan narkotika.
I sådana befolkningsstudier finns risken att individer som använder narkotika inte svarar på enkäter och att de som svarar underrapporterar sitt bruk.
Anledningen kan vara att det är en känslig fråga och att bruk av narkotika är kriminaliserat. Därmed är cannabisbruket sannolikt högre än vad som fångas upp i enkätstudier, men möjligheten att fånga upp trender i hur användningen ser ut betraktas ändå som goda. Narkotikabruket och utvecklingen. Folkhälsomyndigheten genomförde en undersökning om vuxnas attityder till cannabis och annan narkotika. Resultaten visade att de flesta hade en negativ inställning till att använda narkotika, men att fler var positiva till cannabis än annan narkotika och fler ansåg att cannabis var mindre riskfyllt än annan narkotika.
De flesta ansåg att cannabis och annan narkotika borde vara olagligt, men jämfört med annan narkotika var det fler som ansåg att cannabis borde vara lagligt att använda. Yngre personer var genomgående mer positivt inställda till cannabis och annan narkotika jämfört med äldre personer. Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare….
Det pågår många förändringar inom narkotikaområdet runt om i världen och cannabisfrågan hanteras politiskt på olika sätt.
Världens bästa pass
Detta kan påverka framför allt ungas attityder till cannabis. Arbetet för att förebygga användning och skador av cannabis har många likheter med övriga insatser på ANDTS-området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar eftersom flera av orsakerna till varför man börjar använda eller utvecklar ett problematiskt bruk ofta är samma. Därför kan cannabisanvändning förebyggas genom ett brett folkhälsoarbete, även om förutsättningarna ser annorlunda ut på grund av att användningen är kriminaliserad.
Ett effektivt förebyggande arbete behöver vara kunskapsbaserat.