Varför antibiotika vid öroninflammation
Öroninflammation drabbar oftast barn men kan även drabba dig som vuxen. Att ha öroninflammation kan vara riktigt besvärligt men oftast går det över av sig självt. Ibland kan du behöva behandling, till exempel om det gått hål på trumhinnan. Öroninflammation brukar dyka upp plötsligt men går över inom några dagar. Marie Gisselsson Solén, specialistläkare marie. Sammanfattat Nya rekommendationer för handläggning av akut mediaotit gäller från hösten Aktiv exspektans ska tillämpas vid akut mediaotit hos barn mellan 1 och 12 år utan komplicerande faktorer.
Alla med komplicerande faktorer, alla under 1 år och alla över 12 år inklusive vuxna ska antibiotikabehandlas. Sjukdomar som är vanliga och nästan alltid ofarliga är många gånger de svåraste att skriva riktlinjer för, särskilt om samma sjukdom kan ge upphov till livshotande komplikationer och livslångt handikapp. Öroninflammation är en sådan sjukdom, och nyligen har nya riktlinjer för behandling presenterats av Läkemedelsverket.
Otit (öroninflammation) – akut
De »gamla« riktlinjerna från har delvis reviderats och bakgrundsmaterialet har kompletterats med nyare studier. Vanligaste bakteriella infektionen hos barn Öroninflammation eller akut mediaotit Figur 1 är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn. Nästan alla barn har haft minst en episod av akut mediaotit då de börjar skolan, och en del har haft många fler [1]. Problem med infektioner i öronen är ingen ny företeelse.
Före introduktionen av antibiotika var morbiditeten och mortaliteten hög, framför allt hos barn. Den vanligaste patogenen var under denna period Streptococcus pyogenes grupp A-streptokocker tätt följd av Streptococcus pneumoniae pneumokocker. Infektionerna var ofta utdragna, och hos drygt 17 procent av fallen utvecklades mastoidit [3]. Redan före introduktionen av penicillin på talet skedde en förändring, och infektioner orsakade av grupp A-streptokocker minskade.
Sedan mitten av talet har i stället pneumokocker varit den vanligaste bakterien vid akut mediaotit. Gramnegativa bakterier som Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis har dessutom hittats i allt större utsträckning, kanske beroende på att sökmönstret ändrats, men troligen också på grund av att de verkligen blivit vanligare. Ett annat agens som i dag är erkänt som orsak till akuta otiter, ensamt 10—20 procent eller i interaktion med bakterier, är virus, framför allt RS-, influensa-, parainfluensa- och adenovirus.
Allvarliga men ovanliga komplikationer Under talets andra hälft rekommenderades antibiotikabehandling till alla patienter med akut mediaotit, framför allt i syfte att minska risken för komplikationer. Kombinationen av generell behandling och ändrad bakteriologi har bidragit till att minska komplikationsfrekvensen, och i dag har andelen otiter som utvecklas till mastoiditer minskat drastiskt till delar av promille [4, 5].
Mastoidit uppges fortfarande vara den vanligaste komplikationen till akut mediaotit, och cirka 70 patienter i Sverige får varje år denna diagnos. En av de farligaste komplikationerna till akut mediaotit är otogen meningit med eller utan samtidig mastoidit , men det är oklart hur stor del av alla meningiter som egentligen har otogent ursprung. Än i dag har vi svårt att förklara varför vissa patienter drabbas av komplikationer trots avsaknad av uppenbara riskfaktorer.
Hög frekvens spontanläkning Resistens mot antibiotika hos bakterier är i hela världen ett växande problem. Mycket tyder på att minskad antibiotikaförbrukning, framför allt hos barn, skulle kunna motverka denna utveckling [6, 7]. Flera oberoende studier har visat att spontanläkningsfrekvensen vid akut mediaotit är hög [8]. Holländaren van Buchem publicerade på talet artiklar som visade att det föreföll förknippat med mycket lite problem att avstå från rutinmässig antibiotikabehandling vid akut mediaotit [9], och nya riktlinjer för behandling infördes i Holland.
Många länder har sedan följt efter och sett över sina behandlingsrekommendationer för akut mediaotit; mycket få länder rekommenderar nu rutinmässig behandling av akut mediaotit hos för övrigt friska barn. Svårt utvärdera effekten av antibiotika Sedan introduktionen av antibiotika har det publicerats ett tal studier som sökt utvärdera effekten av antibiotika vid akut mediaotit. Fem av dem är publicerade efter år , då de »gamla« svenska behandlingsrekommendationerna [11] för akut mediaotit skrevs.
En del jämför antibiotika med placebo, medan andra jämför antibiotika med »aktiv exspektans« eller »recept i reserv«. I de studier där »recept i reserv« gavs kommer alltså en del av barnen som hamnar i icke-behandlingsgruppen faktiskt att få antibiotika. Av de »recept i reserv« som förskrivs löses nämligen 25—50 procent ut.
I flera studier exkluderas också de barn som är mest sjuka i sin akuta mediaotit. I någon studie exkluderas till och med barn med buktande trumhinna på grund av att de anses alltför sjuka! De slutsatser som går att dra är:. Huruvida antibiotika ökar eller minskar risken för sena recidiv av akut mediaotit är oklart.
Öroninflammation
Vissa undergrupper av barn är sämre studerade än andra. Hit hör barn under 1 år och barn med recidiverande otiter. De senare är ofta exkluderade ur studierna. Cirka hälften av de randomiserade studier som finns inkluderar barn under 1 år, men det rör sig om sammanlagt mindre än barn med initial exspektans, där cirka hälften sedan faktiskt fick antibiotika, och där komplikationsfrekvensen var högre än för äldre barn.
Nya studier visar att aktiv exspektans ska vara just aktiv Det poängteras också i en del av studierna att själva diagnostiken är särskilt svår hos barn under 1 år. Till exempel nämns i en av studierna att endast 64 procent av barnen faktiskt hade vätska i mellanörat enligt tympanometri, trots att samtliga förmodades ha akut mediaotit. Under januari publicerades två nya randomiserade studier [14, 15] som jämför antibiotikabehandling med placebo hos små barn ner till 6 månaders ålder med akut otit.