Tiggeri arbete
Vore tiggeri arbete så skulle väl isf tiggarna registreras, betala skatt och sociala avgifter samt i förekommande fall teckna kollektivavtal. Annars må det väl betraktas som svartjobb – eller? Ett svartjobb där man dessutom anser sig ha rätt att tälta i Pildammsparken samt begära duschmöjligheter av kommunen. Kommittédirektiv Ett nationellt tiggeriförbud Kommittédirektiv Till innehåll på sidan.
Ett nationellt tiggeriförbud Kommittédirektiv Kommittédirektiv Kommittédirektiv är riktlinjer för de utredningar, eller kommittéer, som regeringen tillsätter. Ett nationellt tiggeriförbud Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 26 september Utredaren ska bland annat Behovet av en utredning Uppdraget att se över regleringen av tiggeri Utredaren ska Ett förbud mot tiggeri på nationell nivå Utredaren ska Utredaren ska därför Konsekvensbeskrivningar Kontakter och redovisning av uppdraget Dir.
Tiggeri kan medföra negativa konsekvenser för såväl enskilda som samhället. Det finns i dag en möjlighet för kommuner att genom lokala ordningsföreskrifter under vissa förutsättningar förbjuda tiggeri på vissa platser, vilket också har skett i en del kommuner. Det finns dock begränsningar i möjligheten att meddela lokala förbud. En särskild utredare ska därför överväga för- och nackdelar med och lämna förslag på ytterligare åtgärder för att motverka förekomsten av tiggeri i Sverige.
Uppdraget ska redovisas senast den 26 juni Behovet av en utredning Tiggeri var under lång tid en sällsynt företeelse i Sverige. I början av talet började EU-medborgare i större utsträckning än tidigare att komma till Sverige för att bland annat tigga. De efterföljande tre åren ökade antalet kraftigt men därefter har en viss nedgång noterats. De personer som tigger utgör inte någon homogen grupp. Många av dem är utsatta EU-medborgare som reser till Sverige från framför allt Bulgarien och Rumänien för att vistas här i perioder.
Människor som tigger finns över hela landet, både i storstäderna och på mindre orter. Tiggeriet sker nästan uteslutande i offentliga miljöer. De EU-medborgare som kommer till Sverige och ägnar sig åt tiggeri bedöms i normalfallet inte ha kommit hit med huvudsyfte att söka arbete, utan för att försörja sig genom tiggeri. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader.
Det totala antalet personer som tigger i Sverige varierar över tid och påverkas av flera olika omständigheter.
Utredning om ett nationellt tiggeriförbud
Många personer som tigger lever under mycket svåra förhållanden och EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige har endast i begränsad utsträckning rätt till de sociala skyddsnäten. De som kommer till Sverige för att tigga sover ofta under bar himmel eller i högst tillfälliga bostäder såsom tält eller kojor. Det har också förekommit att personer som tigger bott i stora tältläger i anslutning till tätorter. På sådana platser kan sanitära problem uppstå när avlopp, sophantering och rinnande vatten saknas.
Boendeförhållandena är undermåliga för personerna som vistas där, men kan också medföra problem för omgivningen i form av nedskräpning, skador på egendom och ökad otrygghet. Polismyndigheten har bedömt att flera grupperingar som tiggt i Sverige har styrts av kriminella aktörer.
Nationellt tiggeriförbud
Dessa aktörer utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland annat genom utpressning, människohandel och människoexploatering. Ibland tvingas utsatta personer att tigga under hot om våld, ofta för att betala tillbaka en orimligt hög kostnad för resan till Sverige. Det förekommer också att en kriminell aktör vid dagens slut eller flera gånger om dagen samlar in och behåller de pengar som andra har tiggt ihop.
Personer som inte vill överlämna pengar kan då riskera att utsättas för våld eller hot om våld. Om en person anses ha tiggt ihop ett för litet belopp, förekommer det att personen bestraffas genom bland annat misshandel. I sammanhanget är det värt att framhålla att tiggeri i grunden handlar om utsatta människor som ber andra människor om frivillig hjälp. På kort sikt kan det vara en möjlighet att klara den egna och familjens försörjning för grupper som ofta lever i svår fattigdom.
Många av de oönskade konsekvenser som kan följa av tiggeri - såsom ordningsstörningar, hot, människohandel och människoexploatering - är i dag kriminaliserade eller förbjudna. Den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare konstaterade i sin slutrapport Framtid sökes SOU att tiggeri sällan leder till arbete, utan endast till försörjning på kort sikt, vilket riskerar att cementera en utsatt situation.
Genom att vistas här riskerar de även att gå miste om eventuella möjligheter till försörjning i sitt hemland, även om inkomsterna från tiggeri kan vara högre än de möjliga inkomsterna från arbete i hemlandet. De flesta ser inte en framtid i Sverige och det finns en risk för att även kommande generationer får uppfattningen att tiggeri är det enda möjliga och naturliga sättet att försörja sig på. Varken den individuella utsattheten eller den problematik som följer i tiggeriets spår blir alltså långsiktigt förändrad till det bättre genom att människor ägnar sig åt tiggeri.
Samordnaren konstaterade också att det var vanligt att tiggare utsattes för kränkningar, våld och diskriminering av majoritetsbefolkningen.
Uppdraget att se över regleringen av tiggeri Kommunernas möjligheter att reglera tiggeri Kommunerna har i dag, med stöd av 3 kap. Den som bryter mot en lokal ordningsföreskrift kan dömas till penningböter. Vissa kommuner har infört föreskrifter som reglerar tiggeri. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande prövat ett kommunalt beslut om att förbjuda tiggeri på särskilt angivna och avgränsade offentliga platser inom kommunen HFD ref.
Domstolen kom fram till att det finns en möjlighet för kommuner att genom lokala ordningsföreskrifter reglera tiggeri för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats, men att denna rätt är begränsad.