Är det fattigt i kinaDet finns olika perspektiv på vad som anses som fattigt. Enligt vissa defini
Kina har lyft miljoner människor ur absolut fattigdom, men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden. Cirka 18 procent av Kinas arbetande befolkning är sysselsatt i jordbruket. Kina är rik på naturresurser, som bland annat kol, olja och järnmalm. Jämställdhetens utveckling i Kina sedan slutet av talet behandlas med betoning på befolkningen i städerna där en majoritet av landets befolkning numera lever. En bakgrund ges och vi beskriver hur könsmässiga skillnader utvecklats under olika livsfaser: Före, under och efter arbetslivet.
Skillnaderna mellan kvinnor och män med avseende på utbildningens längd liksom i pensionsinkomster har minskat. Mot detta står att urbana kinesiska kvinnors situation under arbetsaktiva åldrar entydigt har försämrats jämfört med den för män. Skäl till denna utveckling inkluderar ökade löneskillnader, näringslivets privatisering samt ett selektivt utträde ur arbetskraften. Artikelns avslutas med en blick mot framtiden. Jämställdhet är högt på den politiska dagordningen i dagens Sverige.
Detta har befrämjats av att kvinnor kommit att bli väl representerade i de politiska församlingarna och att familjepolitik har etablerats som ett viktigt politikområde. Redan för tre kvarts sekel sedan infördes det allmänna barnbidraget i Sverige. Därefter har vårt land upplevt framväxten av en kraftigt subventionerad barnomsorg utanför hemmen och av generösa föräldraförsäkringsförmåner.
Mer och samtidigt mindre jämställdhet – Kina under tre decennier
I dagens Sverige utbildar sig den typiska unga kvinnan minst lika länge som den jämngamle mannen. Därtill har i arbetsföra åldrar kvinnors arbetskraftsdeltagande kommit att bli lika högt som männens. Även om ett könsmässigt lönegap fortfarande kvarstår har det krympt kraftigt. Detta är ämnet för artikeln. Kinas historia är på många sätt helt annorlunda än vad som upplevts av dagens invånare i Sverige och deras föregångare.
Därför börjar denna artikel med en kort historisk exposé över de drastiska förändringar som Kinas näringsliv har genomgått sedan slutet av talet. Den fortsätter med en diskussion om Kinas förändrade socialpolitik och där kontrasteras förhållandena i Kina mot sådana för läsaren förmodat i mer bekanta nordeuropeiska välfärdsstater. Efter dessa bakgrundsbeskrivningar följer tre avsnitt vilka bygger på den aktuella litteraturen och illustreras med data från the China Household Income Study CHIP.
Till sist summeras artikelns huvudbudskap och en blick mot framtiden görs. Det innebär att Kina numera tillhör samma kategori som många länder på Balkan. Kinas snabba ekonomiska utveckling har inneburit en snabb tillväxt av dess medelklass. Även om denna fortfarande utgör en befolkningsmässig minoritet av sitt lands befolkning är den i absoluta tal synnerligen stor.
Vid slutet av talet gick planepoken i Kina mot sitt slut. Då var Kina ett land där hela 74 procent av befolkningen levde på dess landsbygd. Huvuddelen av den där helt dominerande jordbruksproduktionen konsumerades av dess producenter. Landsbygdshushållen var dock förpliktigade att mot låg ersättning leverera jordbruksprodukter till stadsbefolkningen. Den jord som bönderna brukade beskattades. Till bilden hör även att medlemmar av landsbygdsbefolkningen, med få undantag, inte var berättigade till socialförsäkringsförmåner och subventionerad sjukvård.
Därtill hade landsbygdsföräldrar att då betala avgifter för sina barns obligatoriska skolgång. Sedan Folkrepubliken etablerades, och under flera decennier framåt, var nästan alla vuxna medlemmar av den kinesiska stadsbefolkningen i arbetsför ålder sysselsatta i offentligt ägda arbetsenheter. Sådan anställning varade som regel från avslutad utbildning till pensioneringen. Förutom en låg lön hade stadsinvånarna genom sin arbetsenhet tillgång till en billig bostad med basal standard men med mycket låg hyra samt vissa sociala tjänster.
Mekanismen och utfallet av lönesättning liknande vad som tidigare hade etablerats i Sovjetunionen, som under decennier var en förebild för Folkrepubliken Kina.
Kina – Sociala förhållanden
Men det fanns även tydliga skillnader. Till exempel var det könsmässiga lönegapet i Kinas städer mindre än dess motsvarighet i Sovjetunionen. En förutsättning för systemet som separerade landsbygdsbefolkningen från stadsbefolkningen var att dessa två registrerades och att personer med landsbygdsregistrering förblev på landsbygden. Därigenom kom Kinas städer att i huvudsak sakna sådana slumområden som i dag finns i många av dagens utvecklingsländer.
Men separationen av befolkningen i städerna från den på landsbygden innebar att inkomstgapet mellan boende i dessa två delar länge var synnerligen stort. Övergången från plan- till marknadsekonomi i Kina startade i början av talet. Den ägde först rum på landsbygden med att Folkkommunerna avskaffades, en förändring som ledde till snabb ökning av jordbruksproduktionen. Under andra hälften av talet nådde systemförändringarna städerna.
Omställningen ledde till ett minskat arbetskraftsdeltagande och att arbetslöshet uppstod. Förändringen påverkade starkast, som vi kommer att återkomma till, medelålders och äldre kvinnor. Oproportionerligt många sådana arbetare kom att lämna arbetslivet och bland kvinnor som blev kvar kom löneutvecklingen att bli mindre gynnsam än för män. Men i takt med att städernas privata sektor kom att tillväxa under talet minskade sysselsättningsproblemen i städerna.