Allergi vuxen
Pollenallergi ger besvär som röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften. Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. På följande sidor har vi samlat information om allergier och olika former av överkänslighet, vilka symptom de orsakar, hur de behandlas, vad du kan göra själv och när du bör söka vård.
Överkänslighet innebär att kroppen reagerar på sådant som inte är skadligt. Allergi är en form av överkänslighet som beror på att immunförsvaret reagerar felaktigt på ofarliga ämnen.
Allergener
Det finns dessutom överkänslighet som är icke-allergisk, till exempel doftöverkänslighet. Födoämnesintolerans exempelvis laktosintolerans är ett annat tillstånd som inte har med allergi att göra. När du är allergisk uppfattar ditt immunförsvar felaktigt ett främmande ämne som ett hot. Ämnen som utlöser en allergisk reaktion kallas för allergener, och de utgörs i de allra flesta fall av olika proteiner. En allergi utvecklas i två steg: det första steget är sensibilisering.
När du exponeras för ett ämne som kroppen misstar för ett hot till exempel björkpollen , bildas speciella antikroppar, IgE-antikroppar, mot det ämnet. IgE-antikropparna sätter sig på ytan av särskilda celler i immunförsvaret. Nästa gång du utsätts för samma allergen kommer IgE-antikropparna att binda till sig de allergena partiklarna. Om antalet bindningar är tillräckligt stort, triggas en reaktion i cellerna som antikropparna sitter på, och flera olika kemiska substanser frisätts.
En av dessa substanser är histamin, ett ämne som ligger bakom många av symptomen vid allergi. Den här reaktionen kallas med en annan term för typ I-överkänslighetsreaktion. Vid typ I-överkänslighet brukar reaktionen märkas inom en halvtimme eller någon timme, men det förekommer också att symptom dröjer sig kvar eller att de uppträder flera timmar senare. Omkring 30 till 40 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha någon form av allergi.
Ännu fler är sensibiliserade — de har alltså bildat IgE-antikroppar, men inte utvecklat allergi.
De flesta blir allergiska som barn, men en del allergier kan komma i vuxen ålder, som till exempel skaldjursallergi eller biallergi. En del av allergierna hos barn brukar gå över när barnet blir äldre. Exempelvis är mjölk- och äggallergi ovanligt hos barn som har kommit upp i skolåldern. Insektsallergi främst mot bistick och getingstick. Kontaktallergi är en form av allergi som inte märks förrän långt efter att du utsatts för allergenet.
Detta kallas för en fördröjd allergisk reaktion, och den orsakas av typ IV-överkänslighet. Reaktionen beror inte på IgE-antikroppar utan uppkommer genom andra mekanismer i immunförsvaret. Nickelallergi är ett exempel på den här sortens reaktion. Doftöverkänslighet kan ge upphov till symptom som liknar dem vid astma och allergi. Det kan till exempel orsaka snuva, stickningar i näsan och ögonen, samt irritation i halsen. Reaktionen beror på att nerverna i de här organen har blivit överretliga, och har ingenting med immunförsvaret att göra.
Även om besvären kan påminna om astma sker inte samma påverkan på luftrören, och luftvägarna blir inte blockerade. Hos en astmatiker kan dock starka dofter utlösa ett astmaanfall. Läkemedelsöverkänslighet kan också orsaka allergiliknande besvär utan att immunförsvaret är inblandat. Överkänslighet mot antiinflammatoriska läkemedel kan till exempel yttra sig med nässelutslag, eller utlösa astmaanfall hos en person med astma.
Vid födoämnesintolerans har du nedsatt förmåga att bryta ner vanliga ämnen i livsmedel. Då kan du som regel tåla mindre mängder av ämnet, men får symptom om du äter mycket. Vid laktosintolerans får du magbesvär om du får i dig för mycket mjölksocker.
Allergi – orsaker, symtom och behandling
Glutenintolerans är egentligen inte en matintolerans, utan en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader om du äter gluten. Forskningen kring allergi har gjort stora framsteg, men det är fortfarande inte helt klarlagt varför allergi uppkommer. Sannolikt är det flera olika faktorer som samverkar, däribland ärftlighet, kost, infektioner och uppväxtmiljö. Faktorer som kan minska risken för allergi har också identifierats, som till exempel:.
Att tidigt utsättas för olika bakterier, virus och parasiter, eftersom det kan hjälpa immunförsvaret att utvecklas och fungera normalt. Att tidigt ha kontakt med sällskapsdjur eller växa upp i lantbruksmiljö. Detta gäller dock inte barn som redan har blivit allergiska. Symptomen vid en allergisk reaktion kan komma inom några minuter eller dröja ett antal timmar. Svåra allergiska reaktioner utvecklas vanligtvis snabbt, som regel inom en timme.
Allergiskt eksem som beror på kontaktallergi kan komma senare, upp till 3 dygn efter att du exponerats för ämnet.