Vetenskapsradion sr
Vetenskapsradion Halsa podcast on demand - Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister.
Vetenskapsradion
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje. Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten.
Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman. Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion , och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.
I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld. Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här. Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia.
Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare. Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden.
Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka. I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden.
Nyheter från Vetenskapsradion Nyheter
I december kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år , och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen. Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.
Fram tills de senaste två somrarna — för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta. Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år , och sedan testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning.
På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd. Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt.
Felveckning kan leda till sjukdom.