Vanligaste sätt
Synonymer till vanligaste. Ett annat sätt att förstå bättre hur ett ord kan användas är att granska vilka synonymer det har, samt hur dessa synonymer kan användas. Exempelvis har ordet vanligaste följande synonymer: vardagligaste, generellaste, allmännaste, alldagligaste och sedvanligaste. Skillnaden mellan vardagskunskaper och vetenskapliga kunskaper är inte så stor som vi först kan tro. Vi pratar här egentligen om graden av systematik när det gäller att förklara och förstå saker på.
Vetenskapen förklarar på ett djupare och mer utförligt sätt, och att de resultat vi presenterar måste vara bättre underbyggda. Gymnasiearbetet kan liknas vid att ta ett steg från den vardagliga världen in i den vetenskapliga världen. Steget kan verka, och många gånger också vara, stort för många men när det handlar om vetenskapliga metoder är det inte så stort som många tror. Vetenskapliga metoder handlar, precis som i vardagen, i grunden om att observera.
Vi kan till exempel att se och att lyssna, men vi kan också att systematiskt räkna, sortera, tolka eller värdera. I vetenskapliga sammanhang gör vi detta på ett mer genomtänkt och ordnat sätt än vad vi gör i vardagen. I detta kapitel ska vi hjälpa dig att ta steg in i den vetenskapliga världen och på ett grundläggande sätt visa på hur man vetenskapligt jobbar för att samla in data och information.
Detta kan vara en värld som du som gymnasieelev förmodligen ännu inte är så van vid. Kanske kan det också bidra till att ge några nya perspektiv på vetenskapliga arbetssätt och förhållningssätt för oss lärare som är verksamma i den svenska gymnasieskolan. Metoder, vardagliga såväl som vetenskapliga, handlar enkelt uttryckt om tillvägagångssätt.
Hur gör vi för att genomföra saker, få svar på våra frågor eller om vi definierar det så vill lösa problem? Vi väljer olika metoder och använder olika redskap för att lösa våra problem och söka svaren på våra frågor. Låt oss ta ett konkret exempel:. Vi ska plantera en rosenbuske i trädgården. En del av oss går på känsla. Vi sätter ner rosenbusken precis på det sätt som vi tror att vi ska göra och utan att egentligen fundera på hur vi gör.
Vi har ingen större erfarenhet av att ha planterat rosenbuskar att falla tillbaka på. Vi tar därför en spade och gräver ett hål. Några av oss går mer systematiskt och noggrant tillväga och pratar istället med några olika trädgårdsexperter för att få reda på var vi ska plantera rosbusken men även vilken jord som busken trivs bäst i. Vi planerar sedan för var vi ska gräva ett hål utifrån experternas råd om ljusförhållanden, jordart och vindar.
Vi använder sedan en spade för att gräva gropen där busken ska planteras. Om marken är fylld av sten får vi troligen välja en mer spetsig spade för att komma ner i marken.
This website has been suspended!
Ska vi flytta en större sten som finns i gropen får vi kanske ta till ett järnspett för att genom hävstångsprincipen flytta stenen. Vi vill ju att gropen ska vara fri från sten så att vi kan fylla den med den rätta rosjorden för att få busken att växa bra. Valet av plats men också jord och gödning samt hur mycket vatten rosen får är saker som påverkar hur bra den kommer att trivas och utvecklas. Planteringen av busken sker kanske till och med på våren ett år senare.
Vill vi sedan ta hänsyn till mer estetiska och känslomässiga värden funderar vi också på hur rosornas färg och doft kommer att samverka med både huset vi bor i och trädgården i övrigt. Vi försöker alltså använda oss av flera, mer systematiska och utvecklade, metoder och redskap för att få rosenbusken att trivas och se bra ut i vår trädgård.
Vetenskapliga metoder – sätt att samla information och utveckla nya kunskaper
Vi jobbar i detta fall mer vetenskapligt utifrån både väl beprövad erfarenhet och teoretisk kunskap för att på så sätt använda rätt metoder och nå ett bättre resultat. Har vi tur i det första fallet kan det bli vackra rosor år efter år, men det kan också bli sämre och sämre blomning redan andra och tredje året. I det andra fallet är chanserna till blomsterprakt större under längre tid, förutsatt att vi fortsätter vårda rosenbusken med gödning, ny jord, beskärning….
Ofta blir det ganska bra men ibland inte. Vardagskunskapen är således inte systematiserad på det sätt som vetenskaplig kunskap är. Går vi till den mer vetenskapliga kunskapen, med dess krav på systematik och ordning, kräver detta mer strukturerade och medvetna val av både frågor och metoder. Vetenskapens systematiska metoder är i många fall trots allt väldigt vardagliga till sin karaktär. Vi observerar, lyssnar, läser, räknar och sorterar men vi gör det på ett mer ordnat och kontrollerat sätt.
Vi pratar i första hand här om de empiriska vetenskaperna , att vi grundar våra kunskaper på ett systematiskt sätt genom att dokumentera erfarenheter och observationer. Men vi kan också prata om vetenskaperna som rationalistiska där vi med hjälp av vårt förnuft och logiska tänkande reflekterar på ett systematiskt sätt för att nå kunskap om verkligheten. Båda förhållningsätten har ni bekantat er med i tidigare kapitel. Beroende på vad vi vill veta så kommer vi att behöva använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor.
Som vi läst i tidigare kapitel om kunskaper och lärande kan vi se verkligheten som reellt existerande, som att den faktiskt finns. Vi kan se det som att det finns verkliga kunskapsobjekt som t ex stenar, byggnader, planeter, molekyler eller människor av kött och blod. Dessa kunskapsobjekt kan ha olika egenskaper och läge och påverkas av olika krafter och detta vi kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring.