Asperger syndrom som vuxen
Aspergers syndrom. Aspergers syndrom är en diagnos som ofta användes förut, och som fortfarande används ibland. Men i det nya sättet att se på autism skiljer vi inte på Aspergers syndrom och annan autism, eftersom autismdiagnoserna har fler likheter än skillnader.
Autism hos vuxna
Tidigare var det vanligt att prata om olika autismdiagnoser, som till. Därtill är det mycket vanligt att personen har specifika och intensiva beteendemönster och intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symtomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Idag har diagnosen i stort sett ersatts med den nya spektrumdiagnosen Autismspektrumtillstånd.
Dock kan diagnosen fortfarande ges i specialfall där personen har tydlig autismliknande problematik, men inte kvalificerar för en autismspektrumstillstånd-diagnos. Diagnosen gäller fortfarande för de som blev diagnosticerade före introduktionen av DSM-V , och det hänger på patienten själv att efterfråga en uppdaterad diagnos. Personer med Aspergers syndrom kan uppvisa ett udda beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade eller blyga.
Ibland används termen högfungerande autism HFA avseende kombinationen autism autistiskt syndrom och hög begåvning. Högfungerande autism och Aspergers syndrom har stora likheter och vissa använder de båda begreppen synonymt. Aspergers syndrom anses primärt ha genetisk och biologisk grund. Omkring 2—4 personer per 1 anses ha Aspergers syndrom. Samtidigt beskrev den österrikiske läkaren och forskaren Hans Asperger en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom.
Det globala erkännandet av Hans Aspergers arbete blev dock försenat på grund av andra världskriget. Inom psykodynamisk teori och praktik från Bruno Bettelheim [ 5 ] till Birgitta Zenker [ 6 ] betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga trauman, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi. I bland annat Frankrike lever dessa föreställningar i hög grad kvar och debatt och behandling är opåverkad av kunskapsutvecklingen i övriga världen.
Diagnosen Aspergers syndrom har sedan tagits bort som separat diagnos ur diagnosmanualen DSM Under flera år har det pågått arbete med att revidera diagnosmanualen DSM Det har pågått många diskussioner kring vilka begrepp eller benämningar som ska gälla. I stället tänker man nu att det rör sig om samma svårigheter och att allt ryms inom begreppet autism men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum.
Mikael Landén , som är överläkare i psykiatri och professor i klinisk psykiatri, menar att den troligaste orsaken till ökningen är hur diagnosen definierats och använts. Under decennier har nämligen en diagnosglidning [ ifrågasatt uppgift ] kring symtomen i fråga förekommit. Nu kan man rent av diagnostisera genomsnittliga IT-tekniker och fågelskådare, grupper vars beteenden alltså medikaliseras. Aspergers syndrom definieras i avsnitt Aspergers syndrom kan omfatta ett flertal svårigheter och beteendeavvikelser.
Det finns inget enskilt drag som delas av alla personer med diagnosen, men svårigheter med socialt beteende förekommer hos många och är ett av de viktigaste kriterierna. Personer med Aspergers syndrom saknar ofta förmågan att förmedla sitt eget känslomässiga tillstånd alexitymi och den naturliga förmågan att se undertexterna i socialt samspel, att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler. Personer med Aspergers syndrom måste lära sig dessa sociala förmågor intellektuellt, genom logik snarare än intuitivt genom känslomässigt samspel.
Icke-autistiska personer samlar automatiskt och intuitivt information om andra personers kognitiva och känslomässiga tillstånd från deras ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Detta har personer med Aspergers syndrom oftast nedsatt förmåga till. Dessa svårigheter att förstå andras önskningar och avsikter och svårigheter att förutse vad som kan förväntas av andra eller vad andra kan förvänta sig av dem kan medföra att de uppfattas som socialt tafatta eller uppfattas uppvisa ett olämpligt beteende.
En person med Aspergers syndrom kan ha problem att förstå andra människors känslor; de meddelanden som sänds genom ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk missas ofta. De kan också ha problem med att visa empati med andra människor. Därför kan personer med AS uppfattas som egoistiska, själviska eller hänsynslösa. I de flesta fall är dessa etiketter orättvisa, eftersom beteendet beror just på dessa svårigheter att läsa av andra människors känslomässiga tillstånd.
De blir vanligen chockade, upprörda och ångerfulla när de får reda på att deras handlingar är sårande eller olämpliga. Personer med AS har helt normala känslor. De känslomässiga bindningar som de kan ha exempelvis till föremål snarare än till människor verkar dock ofta underliga eller kan till och med framkalla oro hos personer som inte delar deras perspektiv. Enligt Tony Attwood kan alexitymi också förklara svårigheter som personer med AS har med att hantera ilska, där oförmågan att uttrycka känslor i ord gör personen benägen att använda fysiska handlingar för att uttrycka sin sinnesstämning och få utlopp för sin känslomässiga energi.
Att inte visa tillgivenhet — eller inte göra det på konventionella sätt — betyder inte att personer med Aspergers syndrom inte känner tillgivenhet. Att förstå detta kan få partner eller vårdgivare att känna sig mindre avvisade och vara mer förstående.
Vad är Aspergers syndrom? Hur yttrar det sig och hur kan man hantera det?
Ökad förståelse kan också uppnås genom att man lär sig om AS och eventuella komorbiditeter. Varför fråga hur nattsömnen varit om man inte önskar ett svar? Den som saknar kunskaper om personer med Aspergers syndrom kan ibland uppfatta dem som egocentriska och i vissa fall som rent av otrevliga. Huvuddelen av kommunikationen människor emellan är icke-verbal och de flesta använder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra läser av dem.