När började människor klä på sig
Samlingen och spridningen av bilder på mode och tidningar med ritade plagg blev större på grund av de mer utvecklade tryckteknikerna. Detta ledde till att fler människor kunde ta till sig det nya modet och att modemedvetenheten inte bara blev ett fenomen bland kungligheter och överklassen, utan även började genomsyra samhället som. Mode i Sverige — utmärkte sig inte markant från modet i hela världen, utan skiljde sig mer utifrån ålder och klass.
Frankrike inspirerade modet i hela västvärlden där stilen skulle betona elegans och kvinnlighet. Stilen hade influenser från talet , och den så kallade empirstilen med mer dekorationer. Samtidigt blev kvinnoklädseln mer maskulin med längre jackor och rakare kjolar. Korsetten fick ett genombrott, tillsammans med behå , byxor , kostym för kvinnor, korta kjolar, sport- och fritidskläder och pälsar.
Det gemensamma modet för kvinnor i alla samhällsklasser i Sverige under denna tid var långa klänningar , kjolar , hattar , och en tydligt avgränsad midja. Mode influeras alltid av samtiden, vilket var mycket tydligt under dessa tio år. Det som hade tydligast påverkan var industrialiseringen, den förbättrade kommunikationen och internationaliseringen. Till följd av industrialisering och massproduktion öppnades stora varuhus och affärer som exempelvis NK i centrala Stockholm Textilindustrin var en av de första att mekaniseras och var en viktig del i den industriella revolutionen.
Vävning var främst en kvinnlig sysselsättning och var ett hantverk fram till , då det mekaniserades. De första spinnmaskinerna uppkom i England i slutet av talet och de första textilfabrikerna kom under talet till Sverige. Industrialiseringen av textil började med bomull, ylle och sedan siden. Trots mekaniseringen hölls traditionen om hemindustrin och vävning kvar, som främst var en kvinnlig sysselsättning under vintermånaderna då man ej kunde arbeta inom jordbruket.
Det vävdes dels för eget bruk, men användes också för att kunna byta överskottet mot livsmedel. Som följd av det Amerikanska inbördeskriget blev tillgången på bomull begränsad vilket ledde till svåra tider för textilindustrierna i Sverige. Branschen återhämtade sig dock snabbt och det blev en massproduktion vilket ledde till sjunkande priser med nya, finare material.
Resultatet blev att fler människor hade råd med dyrare material, exempelvis sängkläder av linne. Industrialismens politik gjorde att kvinnorna från de högre samhällsklasserna ville visa en sysslolöshet genom att demonstrativt klä sig i så svårskötta plagg som möjligt. Kvinnor kunde exempelvis klä sig i en så kallad lång basistklänning med spetsar, chiffongsättning och långa ej nedsydda veck. Det som var gemensamt för alla kvinnor under denna tid, trots olika samhällsklasser, var att man bar långa klänningar eller kjolar, med antingen trekvartsärm eller lång ärm.
Det var också gemensamt att avgränsa midjan med någon form av korsett. Normerna var att ha smal midja, breda höfter, hög imposant byst och smala, nätta axlar. Som kvinna bytte man kläder flera gånger om dagen då det krävdes olika plagg för olika aktiviteter så som middag, morgon och supé. En oskriven regel var att gifta kvinnor skulle täcka sitt huvud utomhus. Under slutet av talet skulle midjan och höfterna framhävas och därför valde många att bära underkjolar eller krinolin under kjolen för att framhäva S-siluetten.
S-siluetten var idealet. Det innebar att bysten skulle skjutas fram och höfterna bak för att skapa ett S. Figuren skulle dessutom vara så smal som möjligt och därför använde man korsett.
Hur länge har människor använt kläder?
Efter sekelskiftet började kläderna bli slankare än århundradet innan. Under talets början började modet förändras. Höfterna behövde inte vara lika framhävda som tidigare och kjolarna blev lite smalare än tidigare men längden förblev den samma, kjolkanten skulle sluta vid anklarna. Bortsett från teatern var det få som sminkade sig. Sminket blev ett fenomen först efter första världskriget. En typisk övre medelklasskvinna bar år först ett par lårhöga strumpbyxor , och över det ett par snörkängor i skinn.
Närmast kroppen bar hon en särk i vitt bomullstyg.
Kläder och mode i Sverige 1850–1900 – Wikipedia
Över särken satt en korsett, sydd i ett material som heter coutil , vilket är ett stumt material som ej går att stretcha och därför passar till en korsett. Materialet är en blandning av bomull och syntet som är hårt slagen under vävningen vilket gör att korsettskenorna, som är gjorda av syntetiskt valben och flata stålskenor, ej gör hål i tyget. Korsetten var grunden i klädseln och var mycket viktig för att få den korrekta kroppsformen och så att de övriga kläderna fick sin rätta passform.
Korsetten höll även upp strumpbyxorna med hjälp av strumpebandshållare. Över det bar hon två stycken underkjolar och över det en dräktkjol av bomull tillsammans med en "dickey", en krage med skjortbröst. Till sist bar hon en väst och en jacka i samma material och färg som kjolen. På huvudet bar hon en halmhatt.