Skolform folkhögskola
folkhögskola i samhället. Var finns den samlande kraften i Folkhögskolesverige? Avslutningsvis riktas blickarna framåt. Vad väntar härnäst för folkhögskolan? Vilka är omvärldens utmaningar? Hur formas relationer kring demokrati, kultur och utbildningssamhälle, till civilsamhälle och det offentliga?
Kan självständigheten och friheten. Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning , ibland med internat. Den danske prästen , politikern och folkbildaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas som folkhögskolans fader. Grundtvigs mål var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet", som han kallade det.
Vad är en folkhögskola?
Idén slog igenom på talet och den första folkhögskolan grundades i Rødding i Danmark. Folkhögskolans mål var att ge en undervisning som inte drog allmogens söner och döttrar från kroppsarbetet utan återgav dem åt detta med stärkt håg för deras livsvärv och ökad förmåga att utföra det. Endast av "vakna människor" kan man göra duktiga jordbrukare , ansåg Grundtvig. Det var särskilt efter dansk-tyska kriget med Preussen som folkhögskoletanken tog fart i Danmark.
Förlusterna utåt manade Danmarks folk att samla alla sina krafter till inre motvikt. De rikast begåvade och högst bildade män lämnade ämbetsmannabanan , där de hade lysande utsikter till befordringar, för att ägna sitt liv åt det stora värvet att uppfostra och förädla allmogens ungdom. År fanns 80 folkhögskolor i drift i Norge. De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av landstingen , grundades Folkhögskolan Hvilan i Åkarp , Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola i Östergötland.
Den sistnämnda, ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, flyttades och bytte namn till det nuvarande Lunnevads folkhögskola. För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av talet även förknippade med arbetarrörelsen , med skolor som Brunnsviks folkhögskola , grundad Efterhand har ytterligare folkrörelser tillkommit, så kallade rörelseskolor.
Folkhögskolan
Exempel är nykterhetsrörelsen Wendelsbergs folkhögskola eller Tollare folkhögskola , idrottsrörelsen exempelvis Lillsveds idrottsfolkhögskola och Bosön idrottsfolkhögskola , kyrkor och samfund, samt andra folkrörelser och idéburna organisationer. År fanns det i Sverige folkhögskolor, varav bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer och resten av regioner. Utbildningen till folkhögskollärare är av tradition förlagd till Linköpings universitet sedan Sofia Hagman grundade Finlands första folkhögskola i Kangasala.
I Finland fanns det 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Det samtida kursutbudet för samtliga folkhögskolor åren — har publicerats som en öppen och fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas. Till exempel kan databasen användas för att söka efter ämnen eller en specifik folkhögskolas kursutbud under efterkrigstiden. På särskilda och övriga kurser ges vare sig betyg eller omdöme.
På allmänna kursen ges inte betyg i enskilda ämnen, utan istället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som tillsammans bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Omdömet ges efter minst ett års heltidsstudier. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna:. Eleven placeras då i en särskild kvot. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik.
Verktyg Verktyg. På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. Historik [ redigera redigera wikitext ]. Grundaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig. Folkhögskolan i Rødding. Danmark [ redigera redigera wikitext ]. Norge [ redigera redigera wikitext ]. Sverige [ redigera redigera wikitext ]. Finland [ redigera redigera wikitext ]. Kursutbud [ redigera redigera wikitext ]. Studieomdöme [ redigera redigera wikitext ]. Se även [ redigera redigera wikitext ].