Jag vill skönhetsoperera mig
Anledningarna till att människor har sökt kosmetisk kirurgi under och efter pandemin är många. Det visar en ny studie från American society of plastic surgeons. Den femte vanligaste.
TV-doktorn Mikael Sandström om skönhetsoperationen: "Jag hade en vårta..."
En fantastisk SVT-dokumentär visar hur unga kvinnor förmår sina följare att skönhetsoperera sig. Ingenting har hänt sedan talet — så länge vi tvivlar på oss själva finns det också pengar att tjäna. Cheers, cheers. Skönhetsföretaget Sephora firar tio år och visst har jag varit på stelare jobbmingel. Ändå finns här en annan ångest än den man är van vid, mörkare trots alla blänkande ansikten. För den produkt som influerarna säljer till företagen är följarnas självtvivel.
Sminka dig yngre – 7 sminktips för ett yngre utseende
Om deras unga fans är nöjda med hur de ser ut så kan företagen inte komma åt deras pengar. Därför behövs unga kvinnor som kan vinna deras tillit, för att sedan berätta för dem att de inte duger. Det kan låta hårt. Men det är svårt att dra någon annan slutsats av SVT:s skärrande dokumentärserie Priset vi betalar. Där låter journalisten Frida Söderlund oss träffa några av de influerare som lär sina tiotusentals följare att förändra sina utseenden, inte bara med krämer och kamerafilter, utan även med kirurgiresor till Turkiet.
Hon är själv en avhoppad influerare som använde sin tidigare plattform för att få tillträde till denna subtilt skrämmande miljö. Kvinnorna som alla är mellan 20 och 30 år berättar att företagen lockar dem med prissänkningar baserade på hur många följare de har. De många sticken gör risken för infektioner hög, och en ung kvinna i dokumentären är nära att stryka med. I villkoren ingår att hela resan omvandlas till content, digitalt innehåll som kan skänka denna känslokalla industri lite mänsklig värme.
Nu när idealen har rört sig bort från det kurviga har många rika influerare dessutom återställt sina BBL, medan fattigare följare sitter kvar med dyra lån och daterade operationer. Frida Söderlund visar förståelse för sina tidigare kollegor även om hon även ställer dem till svars för sin skadliga inverkan på flickors självförtroende. Det är nog smart om man vill hjälpa influerarna ut ur denna märkliga blandning av entreprenörskap och extremistsekt, inte olik den vilsna och toxiska maskulina miljön i dokumentären Manskulten Andrew Tate , som även den gick på SVT nyligen.
Men detta är en farlig lögn. Detta är också skillnaden mellan rörelserna. Medan Andrew Tate lär de unga männen att rikta om självföraktet mot andra, med knytnävar och glåpord, så får kvinnorna i stället lära sig att skada sig själva. Ingenting verkar ha hänt sedan talets självspäkelse med korsetter och tjack. Även om man ser jakten på skönhet som djupt mänsklig, en drift som ligger till grund för allt från trädgårdsodlingen till konsten, så har kapitalet perverterat denna strävan till det motsatta — till något som ser människans blomstring som ett hinder.
Så ser nämligen kapitalets dystra formel ut. Så länge vi ogillar oss själva finns det också en slant att tjäna. Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer. Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy. I regeringens nya utredning om utsläppsminskningar ligger fokus på att minimera påverkan på näringslivet. Om du drar i ett hörn kommer de andra tre också att röra på sig, säger Oksana Tarasova till Flamman.
Båda organisationerna har precis släppt var sin rapport om det nuvarande klimatläget. Infallsvinklarna skiljer sig, men slutsatserna är snarlikt ödesmättade: års globala växthusgasnivåer var högre än någonsin, och världens politik på området är otillräcklig. WMO mäter det faktiska antalet växthusgasmolekyler i atmosfären. Knäckfrågan rör hur stor del av det som släpps ut som kan sugas upp av naturen, och mycket överskott som blir kvar i atmosfären.
Det som driver en ökad koncentration i atmosfären är inte alla utsläpp, utan de som blir kvar efter att biosfären gjort sitt. Utan naturen skulle vi stå inför en dubbelt så snabb uppvärmning. Titeln på UNEP:s Emissions gap report syftar på klyftan mellan nuvarande politiska klimatmål och de åtgärder som skulle krävas för att nå Parisavtalets mål om under 1,5 graders uppvärmning. Men till och med sett till de löftena uppfyller vi inte Parisavtalet.
En mycket stor del av metanutsläppen kommer ur avfall från matsvinn. Samtidigt har många på vår planet inget att äta. Första gången vi presenterade siffror likt dessa var Sedan dess har koldioxidkoncentrationen i atmosfären stigit med 11,4 procent. Det är inte som att vi inte vetat vad vi gör. Mätningarna började på talet, och vi har varnat sedan Det är sorgligt.