Biverkningar efter hjärtklaffsoperation
Efter ingreppet tar det ofta lite tid innan läkemedlen helt har lämnat kroppen och detta kan göra att du känner dig annorlunda än vanligt första dagen efter att du blivit sövd. Det är svårt att förutse vem som upplever vilka biverkningar. Därför kommer du att stå under bevakning direkt efter narkosen är klar, oftast 30–60 minuter. I början av juni fick två patienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset nya hjärtklaffar med hjälp av en minimalinvasiv metod.
Tolv medarbetare från flera olika specialiteter krävs för att göra interventionen — och samarbetet är det som gör allt möjligt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför i princip alla typer av hjärtoperationer. En vanlig patientgrupp är personer med dåligt fungerande hjärtklaffar. Människans fyra hjärtklaffar har i uppgift att få blodet att cirkulera i rätt riktning. Om klaffarna blir för trånga eller läcker kan den drabbade få hjärtsvikt med symtom som andfåddhet, yrsel, trötthet och bröstsmärta.
Avancerad hjärtsvikt har dålig prognos: risken är stor för svikt även i andra organ, och för tidig död. Det finns olika metoder för att hjälpa personer med sjuka hjärtklaffar. Öppen kirurgi, där man öppnar bröstkorgen och reparerar eller byter ut den sjuka hjärtklaffen, är en av dem. TAVI är en annan; då går interventionella kardiologer via en kateter i ljumsken och placerar en ny klaff inuti patientens förträngda aortaklaff.
Det har länge fattats en operationsmetod för en del riktigt sköra hjärtsviktspatienter med läckande mitralklaff. Inga befintliga tekniker har varit tillräckliga. Om seglen dras isär eller skoten brister kan hjärtat inte pumpa effektivt, eftersom blodet läcker tillbaka till lungorna istället för att pumpas ut i kroppen. Det säger interventionskardiologen Jacob Odenstedt som varit med och arbetat fram den nya metodens införande på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Öppen hjärtkirurgi, berättar han, är ibland inte lämpligt för dessa svårt hjärtsjuka patienter. De löper ökad risk för tillfälligt förvärrad hjärtsvikt, svikt i njurar eller andra organ och allvarliga infektioner.
Återhämtningsperioden efter öppen kirurgi kan helt enkelt bli för påfrestande. Hos äldre patienter eller de med andra allvarliga sjukdomar ökar riskerna snabbt. När riskerna blir allt för stora återstår, fram tills nu, egentligen bara läkemedelsbehandling och i slutändan palliativ vård, säger thoraxkirurgen Carl Johan Malm som även han varit med och tagit fram den nya behandlingen. Sedan flera år tillbaka har sjukhusets interventionella kardiologer kunnat erbjuda en del av dessa patienter hjälp genom att gå in genom ljumsken och sätta en klämma i den läckande mitralklaffen.
Hjärtklaffsjukdom
Men inte heller denna metod är alltid lämplig. För ett år sedan startade därför sjukhusets interventionella kardiologer och thoraxkirurger ett samarbete för att införa en metod där en ny mitralklaff sätts in i hjärtat genom ett minimalt snitt mellan revbenen. Interventionen börjar med att patienten blir sövd, vilket i sig kan vara en ganska komplicerad procedur för en svårt hjärtsjuk person. Särskilda thoraxanestesiläkare och sjuksköterskor är på plats på operationssalen för att sköta övervakningen.
Sedan gör thoraxkirurgerna ett snitt, ungefär fem centimeter långt, mellan två revben på bröstkorgens vänstra sida. Vi gör ett snitt i hjärtsäcken, förbereder hjärtat med speciella suturer och för sedan in ett speciellt instrument, ungefär lika tjockt som ett pekfinger, genom hjärtats spets. Inuti instrumentet är den nya klaffen ihopvikt. Det är viktigt att man kommer in i hjärtat på exakt rätt plats och i exakt rätt vinkel.
Samtidigt som hjärtat pumpar placerar vi tillsammans med interventionskardiologerna den nya hjärtklaffen under ultraljudsvägledning. Under några sekunder blockeras cirkulationen, medan vi roterar klaffen rätt och vecklar ut den fullt på sin rätta plats. Sedan fungerar den genast som den ska, förklarar Carl Johan Malm. Den nya hjärtklaffen hålls på plats med hjälp av en tråd som går ut genom hjärtspetsen och sedan fästs i en liten knapp som placeras på utsidan av hjärtat.
Spänningen i tråden justeras så att klaffen sitter väl på plats utan att hindra hjärtats fyllnad och pumparbete. I juni genomfördes de två första interventionerna av det nya slaget.
Minimalinvasivt hjärtklaffsbyte ger skör patientgrupp ny livskvalitet
De tog var för sig ungefär tre timmar från start till mål. Patienterna kräver vård av specialiserade hjärtsviktskardiologer under den första tiden efter ingreppet, men det är inget i jämförelse med de mycket stora intensivvårdsresurser och ett mer osäkert utfall om man istället valt konventionell öppen kirurgi, säger Jacob Odenstedt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är inte först i Norden med den här interventionen.
Karolinska Universitetssjukhuset har utfört tre och Universitetssjukhuset i Oslo I hela världen ligger antalet på cirka Det är istället att vi nu på Sahlgrenska har en möjlighet att ge ökad livskvalitet till en utsatt patientgrupp, säger Jacob Odenstedt. Inger Valeljung berättar att införandet av den nya metoden är resultatet av ett idogt utvecklingsarbete som sträcker sig över verksamhetsgränserna och ställer höga krav på gott samarbete.
Att samarbeta låter självklart, men är ändå inte alltid helt enkelt. En anledning till det är att interventionella kardiologer som utför minimalinvasiva ingrepp och thoraxkirurger som gör öppna operationer hör idag till olika verksamhetsområden trots att bägge specialiteterna till stor del arbetar med samma patientgrupp. Alla inblandade har visat stort engagemang och verkligen bemödat sig för att mötas och prestigelöst arbeta tillsammans för patientens bästa, säger hon.
Ett praktiskt exempel på detta är hjärtspecialisternas veckovisa onsdagskonferenser, som på kort tid blivit mycket uppskattade och viktiga.